Kreativt kaos
Hälsade på en kär familj häromkvällen, pluggade adverbial med äldste sonen,- rums,tids och sätts-adverbial. Det klarade han galant, det skulle vi fira med en saffranskaka...
Jag klädde mig i förkläde och klut (huvudbonad ) och började plocka fram ingredienser ; smör 200g, 2 ägg, 3 dl socker (oj) 1,5 dl mjölk , 1pkt saffran, 2 tsk bakpulver och 4 dl vetemjöl.
Men hallå ! var har du vetemjölet?
Dottern svarar från nånstans i huset ; borde va i skåpet...
men nää...
Yngste sonen från nånstans i huset ; det står i min garderob!!!!!!
Hm ok!
Mycket riktigt , det står på en hylla i sonens garderob , bredvid en enorm vit skapelse som mest ser ut som utanför fönstret dvs. snökaos men med några snygga traktorer och väghyvlar i diverse färger färdiga att ingripa.
Kakan gräddas i 175 grader i ca 35 min.
Saffran förresten; används mycket i orientalisk matlagning , sägs ha en glädjehöjande effekt.

Matilda hemma på blixtvisit från Stockholm och vi fikar, äter och umgås med Sara, Moa och deras familjer.
Snön yr utanför fönstret och vi lyssnar på Eva Dahlgren, Leonard Cohen och Emmylou Harris.Det blir en skön lugn hemmakväll och sovautmorgon.
Ikväll är det Stickcafé i Kaxås igen , ska bli roligt att träffa stickgänget och frossa i stick- och virkbeskrivningar och fika. Förra gången lärde jag mig av Gerd att sticka Jämtlandsvanten , bevisbild kommer!
Jag har försökt få köpa isländskt garn direkt från Alafoss på Island men det var krångligare än jag trodde får försöka på nytt sätt.

Här är mitt arbetsrum taget med min mobilkamera och överfört till min dator av Pontus, min tekniska assistent .

Pontus och Emil var också testpersoner på mitt lilla inlägg om Mänskliga rättigheter som jag och några Rödakorskolleger ska hålla utbildning om i morgon på en grundskola i länet.

Det känns verkligen bra och rätt aktuellt att göra det, informera om MR alltså, och pojkarnas response bekräftade också det.

Hoppas bara att inte kylan sätter krokben för oss , just nu -22 grader här.

Önska mig lycka till!

Ska försöka att inte överarbeta inlägget så att det ger mig prestationsångest.

Jobb

När jag i höstas blev arbetslös var jag rätt optimistisk - efter 30 års arbete i skolan med vägledning på olika nivåer tänkte jag att; det löser sig nog med vikiariat eller så . Om inte annat så får jag väl stämpla ett tag och rycka in på serviceboendet här i trakten.
Jag hade helt glömt att den mörkblå alliansen, som inte fattar något om arbetsmarknadsfrågor ändrat villkoren för deltidsstämpling.
Nu får jag alltså jobba deltid och stämpla 73 dagar - när de dagarna är slut får jag välja - antingen fortsätta att jobba deltid men inte stämpla upp till heltid , vilket kan innebära att jag inte har några pengar alls en månad, - eller börja stämpla på heltid och inte ta de jobb och vikariat som erbjuds.
Så var det med den "arbetslinjen" - sitt och rulla tummarna hellre än jobba deltid!
Tack Maud Olofsson, jag hörde din beskäftiga röst på P1 idag snacka om arbetslinjen - vad var det han sjöng Uggla "Jag mår illa"!

Fantastiskt det känns att ha en egen blogg, jag har nästan aldrig skrivit dagbok men det här verkar roligt när man som jag har ett behov av att uttrycka sina tankar och spara dem. Nu ska jag också lära mig att lägga in foton på saker som jag vill visa , mina fina nålbundna vantar t.ex. vänta bara.
Dagen är helt ljuvlig mycket vår i luften och Sara, Gustav och jag gick en lång pratpromenad, det är påfallande vad lätt man tänker och pratar när man går . När jag tänker efter så var Gustav väldigt tyst han gav upp och somnade eftersom Sara och jag babblade på.
Inte för att vi löste några problem direkt men jag minns att Gösta dåvarande svärfar myntade ett uttryck "Det finns inga problem som man inte löser med sina fötter" och så skrattade han gott.