Antiklimax

Idag hade vi planerat en utflykt till en nygammal örtagård, enligt annons i bladet skulle där finnas fullt av köksväxter och blommor att köpa.

Jag ringde på morgonen och frågade när de öppnar, en butter röst svarar att kl 10 öppnar de.

Ont anande men sa inget till de andra for vi iväg.

Väl framme mötte vi en man som jag började prata med varpå han försvann in i ett hus i närheten utan att svara. Ok tänkte jag , språkförbistring. Strax kom en äldre korpulent man ut och frågade om det var vi som ringt tidigare.

Jag erkände och han började ursäkta sig över oordningen, han hade flyttat dit i vinter och det hade minsann inte varit lätt, ett faktum som jag ger blanka fasen i.

Har man annonserat en vecka tidigare om ett himmelsk örtagård så förväntar man sig nåt annat än det vi såg, rester av en underbar trädgård men totalt förfallen och vanskött. Två stressade kvinnor som försökte serva oss som kommit för att handla, de ska ha all heder.

Jag vet inte , men det kändes som att komma till en otidsenlig arbetsplats milt sagt.När jag sen fick klart för mig att chefen höll på att lära in sig på växter var måttet rågat för min del.

Ja må jag leva!

Idag är det min tur , att fira, vadå egentligen? att jorden har rört sig runt solen 63 år sedan jag slog upp ögonen.
Ja det ska jag fira idag , med en enorm smörgåstårta, förhoppningsvis ute i trädgården med mina kära , vänner och familj.
I den bok jag läser just nu, Tid , av Stefan Klein finns mycket intressant. Han skriver om hur vi upplever och utnyttjar "tid".
Måste citera lite; " Hos det västafrikanska folket ashanti till exempel spelar åren nästan ingen roll - vilket framgår av vem som har vilken roll i gemenskapen.
Människor lever tillsammans i större grupper i långhus. Husföreståndaren har en framträdande position;han eller hon håller ihop alla och företräder dem utåt. Åldersgruppen 20-30 år är lika starkt representerad bland dessa ledare som de (för ashantiförhållanden) gamla kvinnorna och männen mellan 40 och 50. Ställningen är alltså inte avhängig av födelsedatum utan endast av deras insatser för gemenskap och deras välstånd."

Vore intressant med en resa till västafrika och ashantifolket!
Ur samma bok ännu ett citat; Den franske författaren Hervé Bazin skrev:
"Det är inte floden som strömmar utan vattnet.
Det är inte åren som går utan vi"
Välkommen till min trädgård!

Anna Matilda

Kl. är 00.24, jag borde sova, men nånting tränger sig på, behöver formuleras,det är 16 juni,syrenerna står i full blom utanför mitt fönster . Det är Matildas födelsedag, för 22 år sedan kom hon till världen full av liv , hungrig , sökte sig snabbt fram till maten , inga problem.
Så fortsatte det , livlig , glad, nyfiken och full av bus, alla gillade inte det, inte alla i skolan t.ex.
Hennes vackra sångröst och teatertalang gillades däremot starkt även i skolan.
Söt, otroligt söt, en gång när vi promenerade på stan, Matilda satt i vagnen med ansiktet mot mötande på trottoaren, plötsligt böjde sig en mötande man ner över vagnen och pussade henne på kinden, vi hann inte reagera och hans fru ropade till av förvåning; men ???????, vad gör du!
En sån overklig upplevelse.
Stor djurvän och avspänd ryttare är hon och en fena på att komponera ihop musik till oss på små cd-skivor, morfar förvånas alltid över hur hon hittat alla hans favoriter.
Mycket mer finns att säga men...
Vi älskar dig Matilda! Må du hitta Din väg i livet! Ja må du leva........

Livet

Läste i en av de böcker som ligger vid min säng, ett citat av psykoterapeuten Milton H Erickson ; "Livet kommer med smärta alldeles av sig självt - ditt ansvar är att skapa glädje."

Det känns bra och rätt för mig, vi är medskapare med ansvar för världen och människorna.
Och glädje kan springa ur ilska och sorg, ilska och sorg över orättvisor och dumhet, om man agerar.
Hoppet föds i handling har någon klok sagt, tror att det var Mikael Wiehe.

Röster

Det här med färger är intressant, t.ex. nu när jag skulle skriva om röster - vilken färg symboliserar rösten? jag tyckte att det blev turkos, som luft, himmel.

Nåt väldigt fragilt.

Jag har länge haft en idé att samla på röster, jag älskar röster.

Jag tror att det började med att jag la märke till min farmors röst, gammal , lite knarrig, lite ansträngd eller som att det var en ansträngning att tala, men väldigt angeläget.

Jag LYSSNADE och tänkte att jag skulle spela in den, rösten. Men tyvärr gjorde jag inte det och nu har den rösten tystnat.

Jag är sån att jag vet precis vem jag pratar med om jag hör en röst som jag tidigare har hört, däremot kanske jag inte minns namnet på personen.

Rösten är så enormt personlig och avslöjar också en hel del om den som talar.

Jag själv har varit väldigt talängslig inte vågat utrycka min personliga röst, varit rädd för att läsa högt i skolan, osv.

Med växande självförtroende har rösten dock börjat ta form och jag känner mig numera rätt bekväm med min röst.

Det handlar ju om att komma hem till sig själv och då också bottna i sin röst.

Hur spännande är det inte att vara människa!

Koltrast

Nu har de små ungarna som bodde under min takpanna lämnat boet, troligtvis var det koltrasten som häckade. Koltrasten som framför allt är livskraftig och sjunger fint, trevligt med såna hyresgäster. Hoppas de kommer nästa år igen.

Vänner ,tai qi gong m.m.

Ett är nödvändigt! nej inte att segla, gissa en gång till....
Ja, just det, att ha vänner.
Att kunna ringa en vän när man råkar finnas i hans/hennes närhet och fråga, vad gör du ? kan vi träffas och ta en pratfika? Och han / hon säger ; ja kom!
Sen sitta och prata om än det ena än det andra, timme ut och timme in över en kopp te, ja det är lycka.
Att nån har tid och tycker att det är intressant att prata med mig. Jag svävar...
Jag skulle kunna tillbringa resten av mitt liv så, kanske ska starta ett filosoficafé, ja, med ett inre rum där man kan göra qi gong och tai chi.
Herre gud vilken bra idé- finns nån som sponsrar?????Hallå!!!!!EU, hallå?????