lördag 28 februari 2009

Venus + månen = Sant

Jag skrev ju häromdagen om att Venus och Månen skulle närma sig varandra och vara riktigt tight den 27 febr., ja så blev det, fantastiskt va! Jag fick också se det när jag gick Åsögatan västerut vid 18-tiden , plötsligt mellan de höga husen såg jag de båda hängande där uppe, jättefint såå nära varandra och ändå såå långt ifrån.

Tröttare

Tack Eva, men tyvärr gick det inte idag heller inte ens på Matildas PC, jag ger upp det där.
Jag har snart rensat färdigt i lägenheten, har hittat en del fynd, bl.a. ett foto på mig själv vid ett års ålder, kändes lite stort att titta in i sina allvarsamma ögon, vem är jag egentligen, vad var meningen med mitt liv, antagligen som en klok dotter brukar säga; "meningen är bara att leva"
Ivart fall känns det som en period i mitt liv är avslutad i och med rensningen, nu börjar en annan..., ,

tisdag 24 februari 2009

Trött

Nu är jag riktigt trött på blogspot, det går banne mig inte att kommentera de bloggar som jag vill kommentera, jag har suttit över en timme och försökt men de förbaskade bokstäverna dyker inte upp , bara " loading".
Tänkte kommentera Bergets inlägg om "Ett annat liv" som jag sett två av tre avsnitt, program som satt djupa spår i mig, jag är djupt berörd, känner en stark längtan efter..... och en helig ilska riktad åt en massa håll.
Livet är snart slut och jag är inte nöjd, nej så får man inte säga, man ska vara tillfreds,jag älskar mina barn, barnbarn och vänner men avskyr vårt sätt att leva .
Vad vore vi utan våra pengar?
Ju högre materiell standard desto ytligare och mer självupptagna blir vi tydligen.
Läser en aftonbladetblogg " Leva livet" den berör också.
Ditt äppelträd är ljuvligt vackert Sara, och fullt tillräckligt.

torsdag 19 februari 2009

Innerst inne

Hämtade dottern vid Östersunds flygplats igår, vi hade inte setts på ettochetthalvt år,då var hon hemma på blixtvisit från LA.
Nu kom hon för att stanna,åtminstone i Sverige,åtminstone tills vidare. Det är ju så det är, vi vet egentligen ingenting om framtiden , vi kan gissa och planera och drömma, men hur det sen blir det får vi se.
Pratade med en syster häromdan om hur vi innerst inne är de vi alltid varit och ändå inte, essensen eller kärnan i oss är på nåt vis ofäränderlig.
Jag kramar min dotter efter ett och ett halvt år och allt faller på plats igen, vi ler på samma sätt som förr , vi pratar på samma sätt, vi har förståss lärt oss en massa och utvecklat nya strategier, har kanske blivit lite klokare, men vi kan bara fortsätta med vår relation som vi påbörjat för länge sen.
Därför skulle jag så gärna vilja träffa mig själv som 12 åring igen, jag har ett minne av att jag kände mig så stark och fri då på ett diffust sätt, suverän , sprang lika fort som killarna i klassen, lärde mig lätt det jag ville lära mig, bollade lekande lätt med tre bollar i luften hoppade hopprep som en gudinna... haha, ja jag trivdes väldigt bra i min kropp med andra ord.
Sen började saker påverka mig, hormoner , traditioner, förväntningar etc.
Förtrollningen var bruten.
Men för att sluta cirkeln, nånstans i mig är jag fortfarande den där suveräna tjejen, och i gudabenådade ögonblick kan jag också känna det.
Välkommen hem allihopa!

onsdag 18 februari 2009

Kolväten

Man lär sig alltid nåt nytt om man vill
Idag pluggade jag kemi med en ung man,
vi tragglade formler på olika kolväten
CH4 Metan
C2H6 Etan osv. osv. de två är naturgas
När vi tragglat igenom allt som skulle
kunna rabblas och förklaras
lyssnade vi på ett program på ettan
det handlade om teknisk forskning och
framsteg
Där berättade de att man kommit fram till att
om man slutade plöja jorden skulle kol stanna kvar
och alltså inte frigöras och bilda koldioxid
tvärtom skulle kolet i jorden minska koldioxiden i atmosfären
jag ser för mig skrotade traktorer (attans Emil) och
hästens återkomst i jordbruket,
Spännande forskning! Fortsättning följer.

En stilla undran bara; när ska all viktig forskning
inom pedagogiken lämna spår i barnens skolvardag.

tisdag 17 februari 2009

Värme

Jag fick en plötslig längtan efter choklad i går kväll, alltså drickchoklad,
ingen mjölk...hm...
kl är 18.30 - då finns en chans att grannen mjölkar ännu
jag skyndar iväg
och ... går in i den varma lagår´n, dofter av varma kor, mjölk , hö m.m.
slår emot mig
bondmoran kommer leende
vi pratar nyfödda kalvar , kyla , stickafé m.m.
jag får en bytta mjölk
vi pratar vidare
värmen omsluter mig från alla håll
kossorna idisslar lugnt
har svårt att dra mig ut i kylan

tacksam att det fortfarande går att uppleva detta

Ylva Eggehorn

På mitt sängbord ligger sedan många år en bok av Ylva Eggehorn," Ett hemligt tecken." Ikväll slog jag upp den här dikten som jag vill dela med er.

När alla andra förlorar
börjar vår skapande tid.
En efter en styr lägenheterna ut
med svagt lysande lanternor vid
balkongräckena,
när arbetsplatserna står tomma
samlas alla sjunkande aktiepapper i vita
flockar mot kvällshimlen,
flyttar med lågt sjungande vingslag
över de stora vattnen som speglar
stjärnornas snabbt växlande leenden.
Vi reser våra huvuden
och utbyter kvistar av fikonträd,
mandelblom och ginst
som förströdda artigheter,
som komplimanger och utrop
medan kvällstidningarna prasslande
faller till marken under oss.
När alla andra förlorar
stänger vi av TV-apparaterna
och vänder oss mot varandra.
Samtal som avbröts på 50-talet
beviljas generösa tillstånd att få
fortsätta. Tröjorna som började stickas
lägger varv till varv,
varv till varv
medan husfäderna varvar ner,
går ut på balkongerna
och spelar luftpoker med skratt
och busvisslingar i solnedgången.
Barnen samlas, med klara ögon,
för att höra de gamla berätta sagan
om den återfunna framtiden.

måndag 9 februari 2009

Venus - systerstjärna

Jag träffade en gammal bekant ikväll - när jag for hem i skymningen och tittade på himlen västerut så lyste Venus - aftonstjärnan eller morgonstjärnan, klar och stark.
Det var nästan den enda stjärnan som syntes och jag har ofta sett den vackra stjärnan från mitt västerfönster.
Stjärnan är ungefär lika stor som vår planet och därför brukar hon kallas vår systerstjärna.
27 februari kan vi se Venus riktigt nära månen.
Så här ute på landet känns planeterna på stjärnhimlen som gamla goda vänner.

Yoga, Tai chi, eller.....

Jag går för närvarande en ettårig yogafördjupningskurs, www.yogaskola.nu .

Vi träffas fem veckoslut under året, får en massa intressant teori och mycket övning. Tiden mellan träffarna ska vi öva själva och iaktta vår egen utveckling , som med tanke på den minimala tid som jag lagt ner på projektet ändå haft en anmärkningsvärd effekt.

Vi pratade förra träffen om hur lätt vi har att fly från övningarna fast vi vet hur bra vi mår av att göra dom. Hur dumma vi är , och hur slöa.

Igår pratade jag med en syster, hon beklagade sig över en ond axel och hur hon inte hade förberett musklerna på långa skidturer som hon gjort och verkligen älskar. Hur hon tvingat musklerna att jobba mer än de kunde.

Ja men , sa vi , tai chi är ju jättebra, och yoga, jaaaa , .... förutsatt att man gör det ja, alltså övar regelbundet!